11 September 2001 – New York – A fireball erupts from the south tower of the World Trade Center as the second of two hijacked airlines crash into the building in the morning of September 11, 2001. The buildings later collapsed. PHOTO CREDIT: DAN DOANE JR. / SIPA PRESS
Den 11 september 2001 drabbades New York och USA av en terrorattack som kom att få stora konskvenser för hela världen. Två passagerarflygplan hade blivit kapade och flögs in i vart och ett av New York’s två tvillingtorn vid namn World Trade Center. Dessa skyskrapor var omkring 110 våningar höga och hade tidigare rekordet som världens högsta byggnad. De två tvillingskyskraporna kollapsade fullständigt och tusentals oskyldiga människor omkom. Helandet av detta trauma har tagit lång tid men nu är ett nytt World Trade Center i det närmaste färdigbyggt och den nya arkitekturen är fantastisk.
Även andra byggnader som låg nära de två World Trade Center tornen kollapsade och andra fick skador genom grundstörningar och måste rivas. I efterdyningarna av hela denna katastrofen beslutade delstaten New Yorks dåvarande guvernör, George Pataki, och staden New Yorks borgmästare, Rudy Giuliani, att grunda ett utvecklingsbolag för att leda återuppbyggnaden av området. Det fick namnet Lower Manhattan Development Corporation (LMDC) och drivs, liksom ägs, till lika delar av delstaten respektive staden. LMDC arbetar än idag med att färdigställa projektet som är en återuppbyggnad av området samt att skapa ett minnesmärke för offren och ett museum över de tragiska händelserna som går under namnet 9/11. Målet har varit att hela södra Mahattan från Houston Street och nedåt skulle återuppstå i en ny skepnad som är bättre än någonsin tidigare.
Återuppbyggnaden
LMDC har samarbetat med den offentliga sektorn liksom privata aktörer samt självfallet med den lokala allmänheten för att åstadkomma ett så bra resultat som möjligt. Organisationen har arbetat med en transparent planprocess och har försökt ta hänsyn till alla inblandade parter såsom offrens familjer, lokala affärsidkare och invånarna på södra Manhattan. Planprocessen och åtuppbyggnaden har inte skett utan kontroverser och det har förekommit att LMDC, markägare samt fastighetsutvecklare, haft olika åsikter om hur saker skulle gå till och vilka arkitekter som skulle engageras. De tidigare tvillingtornen hade ritats av den japansk-amerikanske arkitekten Minoru Yamasaki som var en av de främsta företrädarna av en amerikansk arkitekturstil som kallas “New Formalism”. Uppdragsgivare och markägare var New Yorks hamnmyndighet Port Authority och husen stod klara 1973. Port Authority är fortfarande huvudägare till större delen av marken.
Efter ett tidigare bombdåd (1993) och ett spektakulärt rån 1998 beslutade New Yorks hamnmyndighet att överlåta driften av tornen till ett privat fastighetsbolag vid namn Silverstein Properties. Detta familjeägda företag är det femte största fastighetsföretaget i New York och man har både affärslokaler, hotell och bostäder i portföljen. Företaget har varit en av de största fastighetsinvesterarna i staden de senaste femtio åren och har sitt huvudkontor i nybyggda 7 World Trade Center.
Nya World Trade Center
I år blev de sista av de viktigaste byggnaderna som utgör nya World Trade Center färdigställda men helt färdigbyggt blir området först 2020. Efter en del kontroverser där de olika intressenterna hade olika åsikter, samt en rättegång där Silverstein Properties ville ha mer försäkringspengar än vad som först beslutats, kom återuppbyggnaden igång 2006. Först arrangerades en arkitekttävling och LMDC utsåg flera av världens främsta arkitekter till att vara ansvariga för olika delar av det nya byggnadsprojektet. Även här hade Silverstein Properties annorlunda åsikter än LMDC, men till slut blev det ändå så att de arkitekter som LMDC valt fick dominera återuppbyggnaden. Ett av de världsnamn inom arkitektur som ritat det nya One World Trade Center är Daniel Libeskind. Hans arkitektkontor står även bakom huvudplanen för området liksom minnesmärket över bomdådet samt muséet. Minnesmärket utgörs av en sorts bassänger som byggts exakt där tvillingtornen hade sina grunder. På en mur runt ikring dem står alla namnen på offren. En annan arkitekt som varit inblandad i projektet är den världskände britten Sir Norman foster och hans arkitektkontor Foster & Partners.
Huvudarkitktens uppdrag och vison
Jag fick en unik möjlighet att ställa några frågor direkt till arkitekten bakom huvudplanen. Daniel Libeskind är alltså skapare av den högsta och mest spektakulära av byggnaderna liksom minnesmärket och muséet. Han är en av världens absoluta toppnamn och förnyare inom arkitekturkonsten med en rad uppmärksammade projekt i portföljen.
Vilka utmaningar möttes du av under detta projekt och vad tyckte du var mest intressant?
– Den största utmaningen var inte bara att uppfylla de ställda kraven på att få allt att passa in på en bestämd yta räknat i kvadratmeter med kontorsbyggnader och kommersiella ytor. Det gällde att åstadkomma en balans mellan att bevara minnet av vad som hände den ödesdigra dagen, och samtidigt att skapa en plats som skulle vara en källa till hopp och inspiration för framtiden. Detta är en övertygelse som drar mig till projekt som innefattar både minnen och mening till en plats.
Återuppbyggnadsprocessen var både politiskt och rent fysiskt mycket komplex. Så som projektet utvecklats och hur platsen utformats är en bekräftelse på styrkan i staden New York, dess invånare och det amerikanska folket. Minnesplatsen och muséet är nu öppna för allmänheten och de flesta skyskraporna är nu färdiga eller på väg att bli det. Gatorna har öppnats och många människor kommer till denna plats och utnyttjar den varje dag. Detta är inte längre en vision utan en reell verklighet i den starkt levande stadsdelen Lower Manhattan.
Vad var ditt primära uppdrag och vad har du och ditt arkitektkontor haft huvudansvar för under utvecklingen av det nya World Trade Center området. Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit?
– Generalplanen innebar inte bara att bygga en eller två byggnader utan en hel stadsdel. Inte bara i ord, eller statistik, eller höjden på byggnaderna. Det handlade om en anda, om ett budskap som innefattade såväl byggnader, gator och alla publika ytor. Planen var det som skapade enhet i all den komplexitet som denna plats innehåller. Som i alla utvecklingsprojekt så utgör generalplanen både dess konceptuella bas liksom dess tekniska grundförutsättning. Vi uppfattar att vår plan var flexibel men samtidigt robust nog för att skapa den vibrerande miljö vi ser i omgivningarna nu. World Trade Center-området har blivit en betydelsefull plats för både det fortsatta livet i staden men samtidigt en del av dess minne, avslutar Daniel Libeskind.
New York-borna idag
Jag frågade New York-bon och traumaterapeuten Suna Senman om såret från 2001 nu läkt hos stadens invånare.
− Jag kommer ihåg att vi New York-bor kände oss orättfärdigt utsatta för våld och att våra motståndare inte spelade ett rent spel. Sedan tyckte jag nog att det sätt som vi amerikaner slog tillbaka på var omoget och primitivt. Nu har detta mognat till en acceptans och medveten omtanke och New York har utvecklats till en mycket bättre stad att leva i än för tjugo år sedan eller mer. De som var små barn när 9/11 inträffade har vuxit upp till att bli mer medvetna om hur alla vi människor är en enhet samt att fred och rättvisa är mycket viktigt här på Jorden.
Nu när du ser alla dessa byggnader som skapats av flera av världens främsta arkitekter hur uppfattar du nya World Trade Center?
− Tidigare tyckte jag att de dåvarande tvillingtornen var de mest magnifika byggnaderna på Jorden. Idag har jag en annan syn och tycker att de var ganska mediokra i jämförelse med de fantastiska nya byggnader som nu uppförts. Deras skönhet, som nästan är bortom förställningsvärlden, får mig nästan att tappa andan. Spegelglasarkitekturen känns som en reflektion av himlen samtidigt som att de två poolerna som utgör minnesmärket känns som moln som solen nu tagit bort. Så för mig och många andra har detta trauma läkt nu.