En vacker dag med Per Gessle
Fler hits än vad som går att räkna, över 1 000 låtar registrerade hos STIM och en av våra mest framgångsrika artister både i Sverige och internationellt. Per Gessle har uppnått mer än vad han någonsin hade vågat drömma om. Nu är han aktuell med ny platta, sommarturné och ytterligare en ny cd i september. Gate Report har träffat musikern på hans hotell i Tylösand och pratat om musiken, vikten av texterna och om det fortfarande är lika roligt.
Vi som var unga i början på 1980-talet kommer aldrig att glömma pojkbandet som sjöng den trallvänliga låten med den lite utmanande texten om tv-hallåorna. Eller alla de andra stora hits som Gyllene Tider har haft under åren. Bandet startade 1977 som Grape Rock, bytte senare namn till Gyllene Tider och blev tidigt ett av Sveriges mest populära pop-band.
– Vi hade gjort sex konserter inför publik när vi blev etta på försäljningslistan. Det var stort. Vi tog oss från lilla Harplinge och till Stockholm i rasande fart, berättar Per Gessle.
Hur hantera man en så stor framgång som relativt ung?
– Alla i bandet kom från ganska stabila hem, så vi var nog trygga i grunden. Vi gav oss helt enkelt inte in i för mycket dåligheter, säger Per Gessle, som hela tiden har haft en bas kvar i hemstaden Halmstad.
Alltid musik
Han började ägna sig åt musik i tidig ålder och genombrottet gick så fort att han egentligen aldrig har funderat på att syssla med något annat yrke.
– Jag snubblade in på det här eftersom att spela i band var det roligaste jag visste. I en slags ungdomlig iver som man bara har en gång i livet kändes det helt naturligt att skippa skolan. Betygen rasade eftersom jag aldrig var på lektionerna. Men det bekom mig inte.
Musikintresset föddes ur tidsandan som var då och genom den sju år äldre brodern Bengt som lyssnade på 60-talsmusik. Några särskilda förebilder från den tiden kan han inte dra sig till minnes.
– Då gillade man alla popband som hade lång lugg, säger han och ler. Och det är klart, jag lyssnad en hel del på David Bowie, Blondie Tom Petty och hela power pop-vågen som var i slutet på 1970-talet.
Per Gessles drar sig till minnes en av sina största låtupplevelser: Dizzy Miss Lizzy med Beatles, som fanns på baksidan av Yesterday-singeln.
– Alla gillade Yesterday, men inte jag. Jag älskade gitarrljudet på Dizzy Miss Lizzy, och det gör jag fortfarande. Det finns någon slags magnetism i vissa partier i en del låtar som jag kan gå tillbaka till och lyssna på om och om igen, hur många gånger som helst på raken, förklarar han.
Hotellägare i sin egen stad
Vi träffar Per Gessle en solig och blåsig vårdag på Hotel Tylösand, några kilometer utanför Halmstad. Dagen hade startat tidig med en cykel-tur hemifrån Solna för att komma till Bromma och flyget söderut till Halmsatd. Bara några timmar senare befinner jag och fotografen oss i det vackert belägna hotellet, alldeles intill en långsträckta strand och med en vidunderlig utsikt över havet och de vassbeklädda sandklitterna nedanför. Per Gessle tog över anläggningen tillsammans med affärsmannen Björn Nordstrand för drygt 20 år sedan. På frågan varför han köpte ett hotell blev svaret kort.
– Det var helt enkelt till salu.
Sedan övertagandet har anläggningen genomgått en total ansiktslyftning och i dag finns här ett toppmodernt hotell med spa i två våningar och galleriet Tres Hombres Art i direkt anslutning. Väggarna täcks av mod-ern konst och vackra fotografier och i den spatiösa entrén stora skulpturer som drar blicken till sig.
Per Gessle ger ett avslappnat intryck och vi märker inga spår av att han den här dagen har ett tight schema med fler intervjuer. Han svarar lugnt på frågorna och ger oss en känsla av att vi kan sitta och småprata så länge vi har lust.
Texterna är viktiga
När vi talar om låtskrivandet uppehåller vi oss en hel del vid betydelsen av texterna. Först betonar han att det blir mer genomtänkta texter på soloplattorna och om låtarna är på svenska. Men vid lite närmare eftertanke är den senaste Gyllene Tider-plattan från 2013 också textfokuserad, och han menar att han även är mycket noggrann och genomtänkt när han skriver på engelska.
– Texterna ligger mig helt enkelt varmt om hjärtat, oavsett språk eller om det är jag, solo, Gyllene Tider eller Roxette, konstaterar han. Många kanske tycker att en del av mina låtar innehåller ”lustigkurrerim”, men faktum är att jag ägnar mycket tid åt dem och de är väldigt genomarbetade.
Per Gessle sjunger i stort sett alltid egenkomponerat material.
– Av det enkla skälet att jag först och främst är låtskrivare, säger han.
Två nya album
I april kom Per Gessle ut med solo-cd:n, En vacker natt. Det är tio år sedan senaste egna plattan. Redan i höst kommer uppföljaren En vacker dag. Att det blev två cd-skivor med bara några månaders mellanrum beror på att han hade för mycket material för en. Så då fick det bli två.
– Man kan ju fråga sig varför jag spelar in cd-skivor när det är så få som bryr sig om plattor. I Sverige är vi enormt ”spotifyerade”.
Cd-skivorna är gjorda enligt ett gammaldags albumtänk med en idé ifrån hur omslaget ser ut och presenteras till låtvalet. Det är så han alltid har jobbat och förmodligen kommer att fortsätta med i framtiden också.
– Jag tycket att det är ganska tråkigt när musik bara blir ljud som kommer från en mobiltelefon.
I sommar blir det även en turné med musik från hela hans artistkarriär. När vi pratar om framtiden, nya projekt och om det efter alla år fortfarande är lika roligt ler han och svarar:
– Det som skiljer sig från förr är att jag inte längre har en massa krav. Numera försöker jag göra saker på mina egna premisser och en sak i taget.
Nya projekt finns alltid på gång. Och han menar att det nästan är roligare nu när han inte längre behöver bevisa något.
– Om man går igenom en sådan ”torktumlarsuccé” som vi gjorde med Roxette så skaffar man sig en hög ambitions-nivå och krav på sig själv att slåss med de vassaste vapnen. Det har trubbats av under åren. Nu gör jag det enbart för min egen skull. Och det måste var kul.
Varvat band och solo
Per Gessle har varvat sin artistkarriär mellan att spela solo och i band med Gyllene Tider samt Roxette med Marie Fredriksson. Vilket som har varit roligast har han svårt att svara på.
– Varje gång jag spelar med Gyllene så är det, det roligaste jag vet.
Vi kan blunda och köra låtarna. Det är ett kompetent band och vi kan det här.
Han trivdes också att jobba tillsammans med en annan sångare som Marie Fredriksson.
– Hon är en mycket skickligare sångare än jag och kan göra mina låtar bättre än vad de verkligen är, säger han och ler.
Han menar att det har varit nödvändigt med ”pauser” då och då från att arbeta tight tillsammans med andra. Att få göra sina helt egna saker emellanåt.
– Inga band som består av flera kreativa människor överlever under lång tid. Alla vill få plats med sin kreativitet och det leder så småningom till konflikter. Det gör att någon då måste få stryka på foten.
Marie Fredriksson tyckte till exempel att de spelade för lite blues, en musikstil som Per Gessle inte gillar. De löste helt enkelt problemet genom att hon gjorde sina soloplattor och han gjorde den mer pop-betonade Gyllene Tider-musiken.
– De poppigaste låtarna från Roxette tiden gjorde jag på svenska och spelade in dem med Gyllene Tider i stället.
Konst och hockeyspel
Så många intressen utanför musiken finns egentligen inte. Konst är i alla fall ett. Det finns som sagt ett galleri på hotelet, och Per Gessle är engagerad och med i beslutsfattandet om vilka utställningar som ska äga rum på somrarna.
– Jag ser på film ibland. Men ofta bryter jag mitt i för att jag kommer på någon låtidé. Igår spelade jag in fyra trudelutter på min telefon samtidigt som jag tittade på film.
Artisten har rykte om sig att ha ett stort bilintresse och han har en ansenlig samling med flera unika objekt. När vi uppehåller oss kring ämnet svarar han att det hela är en missuppfattning.
– Jag är inte biltokig på det sättet som det skrivs om. Det är designen som intresserar mig. Om du åker med mig på en gata och pekar på en bil, så är det inte säkert att jag vet vad det är för sort.
Innan vi avslutar intervjun avslöjar Per Gessle sin faiblesse för traditionella hockeyspel.
– Jag är en duktig på Stiga Pro Hockey Electric, säger han med ett stort leende. Jag har flera spel hemma. Och de svarta är bäst – de är snabbast.
När familjen åker på semester finns det alltid ett hockeyspel i bagaget.
– Jag lär personalen på hotellet alla regler och lämnar kvar spelet när vi åker. Det brukar vara uppskattat, säger han och skrattar, innan han säger hej då och beger sig vidare till nästa punkt på dagens schema.